Medan vi åkte Balder…

Hade en härlig dag i Göteborg igår. Tog tåget upp tillsammans med goda vänner. Hamnade i turistfällan ”Paddan” men det var faktiskt riktigt trevligt och guiden var duktig. En god lunch bestående av makrill med dillsky och ett glas vitt, och så var vi redo för shopping på Kungsgatan. Sedan vidare mot Liseberg… Gladde oss åt att familjernas fyra tjejer funkar så bra ihop trots deras åldersskillnad! Eftersom jag tyvärr har en kass höft som ofta bråkar med mig och det skulle bli mycket promenerande under dagen lämnade jag tunga kameran hemma, alltså inga bilder!

Liseberg, och hela Göteborg, var fullsmockat med ungdomar eftersom Gothia cup pågått denna veckan. Till och med när vi sent på kvällen lämnade den indiska restaurangen Bombay Palace, mittemot Heden, pågick spelet för fullt. För övrigt kan restaurangen starkt rekommenderas, fantastiskt gott!

På tåget hem satt en kvinna i samma vagn som pratade i sin mobil, ganska högt så vi inte kunde undvika att höra… Hon pratade om att det inte hade kunnat gå att ta sig in till centrum igen eftersom det hade varit avspärrat, och det var tur att hon hade kommit med tåget till Göteborg… Såklart man började undra lite!

Och så idag har vi sett på nyheterna om det ofattbara, att samtidigt som vi gick i vår lyckliga lilla bubbla på Liseberg förändrades livet radikalt för ett antal norska familjer… Skrev ett inlägg på FB och fick där en kommentar som fick mig att fundera lite! Det kändes läskigt nära Oslo när vi varit i Göteborg, och med ett så stort evenemang som Gothia cup, så… Såklart man är rädd om de sina, om något hände mina tjejer vet jag inte vad jag skulle ta mig till, om jag ens skulle orka vidare! Kan inte ens tänka tanken. Men givetvis går tankarna i första hand till de drabbade! Via FB hittade jag några bloggar som beskriver detta ofattbara… http://prableen.origo.no/-/bulletin/show/672218_helvete-paa-utoeya och http://kamzy.no/2011/07/23/den-verste-dagen-i-mitt-liv/ Det är knappt man orkar läsa, men starkt gjort av de som skrivit! Bra att skriva av sig också, det är ju ett sätt att bearbeta och få perspektiv till vad som hänt…

Alltså, jag menar ju inte att man inte ska åka till Liseberg och ha trevligt, med tanke på vad som skulle kunna hända någonstans i världen!! Eller att man ska undvika storstäder eller stora folksamlingar, konserter eller sportevenemang. Man kan ju bli överkörd när man passerar en gata. Eller bli knivmördad när man plockar liljekonvaljer 2 km härifrån… Det är väl därför jag hellre fotar på stranden än i skogen förresten! Det går inte att gömma sig…

När vi åt middag försökte vi förklara för tjejerna. Och min minsta undrar då ”Men varför gjorde han det?” Nej, det är ju frågan. Hur kan en hjärna bli så sjuk? Vad är det som gör att en person kan agera på det viset? Jag har inget svar…

2 tankar om “Medan vi åkte Balder…

  1. Visst är det ofattbart, varför? Tänker också på den gamla tanten som skulle plocka liljekonvaljer, detta kunde varit jag. Skulle bli tokig om det var mina barn som blivit drabbade. Snart vet man ju inte om man ska våga sig ut, men allt måste väl gå vidare som vanligt…antar jag. Ska inte tänka…det händer inte mig…för det vet man inte, kanske lika bra det.

    • Ja det är verkligen tur att man inte vet vad som kommer att hända! Och skulle man tänka på allt som SKULLE KUNNA hända skulle man ju bli tokig! Så, visst måste allt gå vidare som vanligt…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s